Jaha då var det dags för den årliga drabbningen i mattrugby mellan gymnasieskolorna i stan. När det begav sig på min tid alltså 97-2000 så var detta något riktigt stort för mig. Denna säregna sporten som tränar så många individer till monster. Har många stora och goda minne från denna tiden men även dåliga, eller rättare sagt ett dåligt minne. Drabbingen i O-hamn då min fot krossades. Så vältränad jag var på denna tiden har jag rugbyn att tacka för. Att dessutom utvecklas som person och att få träffa människor som jag har som vänner idag är tecken på att denna tradition är lyckad för alla. Sporten har utvecklats de senare åren på gott och ont. När jag spelade och tränade så satsade vi stort på defensiven vilket stagg/jenny idag inte behöver.

Ska följa matchen på webben för ska strax bege mig till Växjö.