Mitt i veckan...
Nu när vardagen består av jobb så blir strukturen desto mer linjär och rak. Har fått ökad tjänst och gläds med detta, jag trivs verkligen med allt. Tiden på året är en sådan mellanperiod där det inte händer något. Jag går framåt i livet där ett nytt kapitel har skapats för inte så länge sedan. Förra året vid denna tiden visste jag inte mycket om vad som komma skall. Tankar och minnen kommer tillbaks så också idag. Men nu vet jag mer vad som väntar mig och min familj.
Åter snart i väg till jobbet. Ledig fre-sön. Ska försöka få i gång kroppen igen efter skadan. Se hur mycket jag kan belasta olika delar av kroppen. Förhoppningsvis också en träff med någon trevlig människa där ute. Ni finns men ni är få...
Ja vi är ju få..Det kanske är något fel på oss tjejer..?
Eller förresten, det kan ju vara något fel på dig?